Min allra högsta önskan

Hej då sommaren 2013. Ännu ett fint kapitel i våra liv.
Älskade barn, ni är fantastiska. Så starka, glada, fina, omtänksamma,
duktiga och modiga. Jag tänker ofta på vilken tuff start ni har fått i livet och
hur det kommit att prägla er barndom. Men jag hoppas att ni har många
lyckliga minnen att bära med er också, inte en ryggsäck full med
allt det svåra. Jag gör i alla fall allt för att vi ska samla guldkornen i tillvaron,
vi skrattar och busar, kramas mycket och gör roliga saker tillsammans.
Ibland gråter vi, kivas och bråkar också, men det tillhör ju också livet.
Om jag kunde skulle jag plocka ner stjärnorna till er, mina barn.
Om jag kunde skulle jag lova att jag finns vid er sida tills ni blir
riktigt stora och jag blir riktigt gammal. Nu kan jag bara, sent om kvällarna
när jag snusar på er när ni sover, blunda hårt så tårarna kommer och
be en stilla bön om att få finnas till för er så länge ni behöver mig.
Mitt ledord står på en tavla som jag köpte på trettio sekunder för några år sedan:
"Vi kan inte lova barnen framtiden, men vi kan ge dem nuet."