Well, vi har haft några svettiga dagar som innehållit allt från födelsedagar till sjukhusvistelser och festligheter. Underbara Elin har bott ett dygn på sjukhus tillsammans med mig. I 24 timmar befann vi oss instängda i ett rum där Elins hjärnaktivitet mättes med EEG. I veckan får vi svaret och jag är på gränsen till nervsammanbrott, det är en thriller som frestar på min ork vill jag lova. Vi håller alla tummar för att hon ska slippa mediciner, att allt förväntas gå över av sig självt. Orkar inte skriva en bokstav till om det nu, känner jag.
Förra måndagen fyllde jag år. 37 år. Jag är så oändligt tacksam för alla födelsedagar numera. De borde firas med trummor, skumpa och trumpeter. I stället blev det en lugn tillställning med jordgubbstårta och några riktigt fina paket. Tack, mina kära, tack! Det blev dessvärre inga bilder på annat än tårtan.
Midsommarhelgen har vi tillbringat hos M:s släktingar i Småland, på gården där hans mamma är uppvuxen och där hans 97-årige morfar fortfarande bor. Det blev en jättefin helg med 65-årskalas för M:s moster på midsommardagen och andra trevligheter. Vi bodde på hotell i Växjö och fick ett välbehövligt avbrott från vardagen. Det blev också väldigt känslosamt. Jag har inte träffat hans härliga släkt sedan 2008, året innan jag blev sjuk. Ett kärt återseende och många tårar för min del. Och ännu fler tårar när vi träffade M:s kusin, vars fru nu kämpar för livet mot aggressiv cancer. Vad är det med den här planeten? Småbarnsfamiljer (och alla andra också för den delen) borde vara vaccinerade mot elände. En annan av hans fina kusiner var cancersjuk ett par år före mig och vi hade dessvärre en hel del gemensamma erfarenheter.
Tusen tack, kära Backagårdssläkten för en jättetrevlig helg! Ännu ett fint minne i våra liv.
På vägen hem tittade vi in på snabbfika hos familjen A-S utanför Linköping. Väldigt trevligt, stort tack till er också! Vi räknar med att ses väldigt snart igen.
Här kommer några bilder från våra förehavanden. Håll till godo och må så gott där ute.
Finaste, finaste barnen på fest i vackra Småland.
(Tyvärr råkade kameran vara inställd på datumvisning, därav fula gula raden.)
Här är barnen med sin 97-årige gammelmorfar Nils.
Mäktigt när fyra generationer får mötas. Elin heter dessutom
samma sak som Nils fru, M:s mormor som gick bort på 90-talet. Min mormor hette ju också Elin.
Erik heter Nils i andranamn, precis som sin pappa och sin gammelmorfar.
Det var verkligen råkallt i Småland på midsommardagen. Vi frös och klädde på
oss allt vi hade med oss. Men det gjorde inte så mycket.
Det här var på midsommarafton, dagen innan festen. Barnen åkte
hundraårig cykelkärra, en populär leksak. Pappa M fick leka häst...
ÅH, nog har du följeslagare här och i verkligheten. Nu och för alltid! Och det är toppen att du petar in bilder också, på så sätt hänger man, om inte annat, med när barnen växer. Det var härligt och overkligt att vi sågs i söndags - tack för att ni tittade förbi! Största kramen från Annek
SvaraRaderaÅ, vad jag håller tummarna för att allt är bra med lillbruden och att ni bara får njuta av den härliga sommaren! Till hösten blir det många luncher (men det är långt dit, intalar jag mig). Kram J.
SvaraRaderaJag följer troget din blogg och läser med glädje varje inlägg, såväl "glada som tunga". Hoppas fortsättningen på er sommar blir lika fin och att vi kan ses snart! Kram!
SvaraRadera