Livstecken

Hej och hå, här är vi! Bloggtystnad råder, men vi har några hektiska dagar bakom oss med skolavslutning, intensiv-simskola för Erik, sommarfester, chefskarusell på jobbet och så vidare... Nu är det fredag kväll och jag ska gå och lägga mig bums. Natten till i dag sov jag av olika anledningar max 2,5 timme. Det var sommarfest med jobbet ute på Djurgården i går kväll och jag ägnade en timme bara åt att få tag på en taxi. Halv två var jag hemma, somnade vid två och halv fem vaknade Elin och hade kissat i sängen. Hoppla. Upp och byta på sängen, duscha Elin och sedan kunde jag rakt inte somna igen. Kvart i sex klev jag upp. M var bortrest, mamma är här. Jo, trött är bara förnamnet. Men jag ville ge ett livstecken.

Elin har äntligen fått tid för en 24-timmarsundersökning av sina nattliga spattigheter. På onsdag ska hon och jag checka in på sjukhuset och bo där i ett dygn. Det ska bli skönt att äntligen få ryckningarna utredda. Även om jag gruvar mig också. Jobbigt med sjukhus igen. Och jobbigast av allt att vänta på svaret om vad det handlar om. Just nu rycker hon jättemycket, ögonen fladdrar och munnen smackar mest hela nätterna. Jag får rejält ont i magen bara vid tanken men försöker åter att vila i det faktum att hon är världens piggaste och gladaste tjej på dagarna.

Nåväl. God natt! Med hopp om att ni alla får en riktigt trevlig helg.

Nästa vecka är barnen lediga här hemma med mormor. Hoppas att det blir

lika fint väder som här, när vi var på Birka/Björkö för några veckor sedan.