I söndags var vi på öppet hus på Arlanda, för att hitta på något roligt
för barnen. Här står de mitt på den tredje landningsbanan, som spärrats av dagen till ära.
Jag är ju totalfascinerad av flygplan och tycker att det är
minst lika roligt som barnen att vistas på flygplatser. Tänk om jag tagit upp
tråden med flygvärdinnekarriären som höll på att bli av 1994. Och tänk
om jag varit flygvärdinna i sjutton år nu. Jisses, vad livet kunde ha tagit
andra vägar. Men jag är så himla nöjd med mina val och alla bananskal som
jag halkat så bra på. Fast jag skulle förstås ha jobbat i flygbranschen en sväng.
Det är inte försent...
"Så här flyger man, först tar man ett par vingar... " Elin spexar. Kärlek!
Gissa om vi känner en kille som var överlycklig för att han fick åka Arlanda Express? Kärlek igen!
Snart tappar han alla sina tänder också, minst fyra hänger löst, det går nästan att se det
på tänderna när han ler. Undrar vilken som ramlar först av dem? För ett år sen rök de två första,
nu har det gått ett helt år - och så är plötsligt alla de viktigaste lösa.
Tandfén har mycket att göra framöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar