Störst av allt är kärleken

Det är det här som är livet. (Pappa M också, förstås.)

Hej kära ni! Veckorna har gått, helgerna är över och vi är tillbaka i vardagen.´Den långa ledigheten med jul här hemma och nyår i Jämtland gjorde oss gott, även om vi haft mycket att fundera på. Erik mår fortfarande inte helt bra och det påverkar förstås hela familjen. Han har det inte bra i skolan och vi arbetar på alla fronter för att få honom, oss andra och hela tillvaron på rätt köl igen. Jag vill återigen inte gå in på detaljer här, men som ni alla förstår är det galet jobbigt och frustrerande. Älskade Erik, världens finaste pojke.

Ibland blir jag missmodig och tappar kompassen, men alla svårigheter som vi har varit igenom har stärkt mig och på något konstigt vis tar vi oss igenom dagarna ändå. Men som alltid, när livet kör ihop sig, tar det jobbiga alla extra krafter och det blir inte så mycket över. I helgen tackade vi nej till en stor fest bara för att vi inte orkar. Å andra sidan behöver vi göra roliga saker och tänka på annat. 

I fredags hade jag en riktigt bra dag som började med mitt vanliga poweryoga-pass på gymet i gryningen. Sedan tog jag bilen iväg till ett spa som jag skulle testa i jobbet. Jag kan dessvärre inte avslöja vilket, men jag hade en underbar förmiddag helt för mig själv med spabehandling och underbar lunch. Därefter åkte jag till jobbet och skrev i några timmar innan jag och M sågs på stan. Vi gick till Bistro Nobis på Norrmalmstorg och åt middag och sedan blev det bio, "Simon och ekarna". En fullkomligt fantastisk film, om ni frågar mig. Vilken härlig dag det var. Fredagen den 13:e och allt. Här hemma var barnen med mormor, som rest hit för att stötta oss i röran. Om ett par dagar kommer hon tillbaka till oss igen, för att Erik ska kunna gå hem direkt från skolan och inte behöva gå på fritids en tid framöver. Vi har märkt att det gör honom riktigt gott.

Jag har påbörjat en hektisk vecka med flera jobb parallellt. På torsdag ska jag vara konfrencier på DN:s Gulddraken-gala, ett åtagande som jag tog på mig för flera månader sedan. Det ska bli roligt. Och i dag fick jag ännu en spruta, en sådan som jag får var tredje månad. Verkligheten knackar på. Några dagar kring sprutan mår jag halvbra, men det är bara att sträva på och ta hand om sig på bästa tänkbara sätt.

Det är livet som det är just nu. Störst av allt är kärleken.