Gyttja och glamour

Vi är fortfarande mitt i stormens öga. Jag vet knappt vad jag ska skriva eller säga, men jag vet att det kommer att ordna sig för Erik och för oss. Det kompakta oförståndet i skolan, deras oförmåga att få Erik att känna sig trygg och komma till sin fulla rätt är både djupt förvånande och galet frustrerande. I dag var M med honom i skolan hela dagen. Det var oerhört skönt för oss alla, inte minst för Erik, men fick oss tyvärr inte att omvärdera allvaret i den här situationen.

Läsläxan gick som en dans i kväll. Barnet som inte kunde ljuda? Han bor inte här i alla fall.

Jag förstår om det här blir obegripligt och lösryckt för en del av er, men orkar inte sammanfatta hela historien bakom skolproblemen. Kanske kan jag, någon dag när allting vänt, reflektera över det som hänt och skett och ge er det tydliga sammanhang mellan sakernas tillstånd som vi ser.

I torsdags var jag konfrencier på Gulddraken-galan. Det var roligt att känna att vingarna bär, det är ju snart ett år sedan jag stod på scenen och höll i trådarna i ett arrangemang sist. Roligast av allt var att intervjua den kände brittiske krogkritikern AA Gill. Vilken kul kille - och artig som alla britter förstås. Efteråt hade jag tillfälle att få äta tillsammans med honom på en av stans absolut finaste restauranger, men jag kände redan innan att jag inte skulle mäkta med en krogkväll efter galan och ovanpå sömnlösa nätter och oroliga dagar. Jag tackade nej. Och får förmodligen ångra mig hela livet, för den tjusiga restaurangen lär jag inte få tillfälle att bli bjuden på någon mer gång - och definitivt inte med en superkändis... Men sånt är livet, man måste välja och välja bort.





Det här är jag och min outfit för kvällen. Klänningen (Desigual) inköptes i en lokal märkesbutik blott sex timmar innan jag skulle hälsa välkomna. Efter att jag rivit ut och dissat i stort sett varje plagg jag har i garderoben. Förutseende, som alltid... På plats blev jag sminkad av en tjej som sminkat artisterna i Melodifestivalen i tio år och hon var riktigt bra, en av de bästa jag har blivit sminkad av i alla jobbsammanhang genom åren tror jag. Übertrevlig dessutom. Håret blev helt fantastiskt, jag ville inte gå och lägga mig när jag kom hem av rädsla för att förstöra den superhärliga, buslockiga uppsättningen...

Ja, lite glamour har aldrig skadat någon. Mer glamour åt folket. Särskilt till er alla hårt slitande medsystrar där ute i världsrymden. Kärlek till er!