Semester i horisonten

Huset är tomt. Barnen har tjuvstartat semestern och tog tåget norrut med farmor i lördags. Jag och M jobbar, men på lördag, då är det äntligen semester. Fem långa (?) veckor. M och jag har haft några mysiga dagar tillsammans, promenerat, stökat i huset, varit ute och ätit i stan. Suttit på Fåfängan och fikat och tittat ut över Stockholm, precis som vi gjorde innan barnen kom. Mycket välbehövligt. Barnen har haft roligt på sitt håll, med farmor och farfar och sedan med mormor och morbror P. På lördag åker jag och M norrut och första anhalten blir Hälsingland, där vi strålar samman med barnen och min mamma. Det ska bli så roligt.

Jag är trött, på gränsen till utmattad. Semestern kommer precis när den ska. Proverna som jag berättade om i förra inlägget var helt normala, tack gode, gode Gud.

Nu ska jag jobba, i dag hemifrån. Jag har en stor artikel som ska skrivas och känner att jag behöver koncentrera mig i ensamhet. Väntar in inspirationen. Den kommer. Vilken minut som helst.

Önskar er en bra dag, var ni än är. Må solen skina på er. Alltid!

Här är de nyklippta gullegrynen strax innan de ska kliva på tåget i lördags.

Vi längtar efter er, snart ses vi!

M på Fåfängan, men med utsikten åt andra hållet. Högt uppe på berget

där bakom har M bott, i de gula husen i fjärran i Henriksdal. Jag

bodde inte där permanent, men spenderade minst en sommar i den lägenheten

i alla fall. Stans billigaste utsikt var det då, ut över Stockholms inlopp.

Nu, så där 13 år senare, står flera stora bostadsrättshus i vägen.

Middag på Vapiano.