Erik fortsätter med sitt penicillin och gör framsteg. På skolan märker de stor skillnad och det gläder oss otroligt. Han har blivit mycket bättre på att prata, mimiken är helt annorlunda och tankar, känslor och reflektioner har kommit tillbaka. Men vi åker fortfarande berg-och-dalbana, vissa dagar är mycket bättre än andra. Vår älskade Erik, han är den starkaste jag känner. Allt han får och fått utstå.
Elin har fyllt sju år. Stora, fina tjejen! Hon har börjat rida och har på kort tid blivit en passionerad hästälskare och självsäker ryttare. Det är så roligt. Jag funderar på att börja rida igen själv, nu när jag ändå ska hänga i stallet en hel del.
Jag har rivstartat min motionssatsning, att komma i form ordentligt en gång för alla. Nu löptränar jag och försöker att röra på mig så mycket jag bara kan. I dag blev det en mil runt Frösön med en av mina bästa vänner, A. En underbar rask promenad med världens bästa utsikt. Fjällfonden är oslagbar. Solen sken ljuvligt och vi gick över lägdor och längs vattnet. Belöningen blev fika på Stocke Titt efteråt. I morgon hoppas jag på en löprunda i solen. Målet är Tjejmilen i augusti och Tjejvasan nästa år.
Nu ska jag gå och knoppa. I morgon ska vi förmodligen stå på loppis och sälja lite av allt vi inte behöver. Den som har vägarna förbi loppisen på Folkets hus utlovas högst humana priser, haha! Jag är är ingen affärsman och om det kommer en flyktingfamilj vet jag att det kommer att sluta med att jag ger bort hela rasket. Gratis.
Kram på er! Här är Laleh med en låt som jag gillar skarpt, "På gatan där jag bor".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar