Så kom det stora braket

Höstlov. Barnen hemma och lediga från skolan. Själv har jag mer eller mindre brakat ihop, efter en rolig men mycket hektisk höst. Önskar att jag varit bättre på att ta hand om mig själv och inte bara fokuserat på att hålla upp och stötta alla andra, hållit folk på gott humör och aldrig sagt ifrån. Då hade den här flodvågen av känslor som drabbat mig nu inte kommit.  Dessutom har jag haft alldeles för mycket tid att tänka på det som är och det som varit. Nu ska jag uppåt igen, plana ut och prioritera mig själv också. Så om jag säger nej och verkar självisk så vet ni varför.